Igår bestämde jag och min pojkvän oss för att ta en paus. För att jag behöver det.
Jag kan inte ta hand om någon annan innan jag tar hand om mig själv och ser till att min självkänsla läks.

Om det kommer bli vi i slutändan ändå vet jag inte. Han tror det. Vi får se. Men än så länge älskar jag honom. Det kommer jag nog alltid göra. Han har varit min bästa vän i 4 år.

Än så länge känns det overkligt och vi har inte riktigt kännt på det än. Vi kallar fortfarande varandra älskling och vi är fortfarande i ett förhållande med varandra på facebook, men vi kommer inte att ses. Det kommer inte vara några krav på den andre.

Jag hoppas att detta kommer påskynda min "läkningstid" till att älska mig själv igen.