Frukost: gröt, jordgubbar, té [250]
Lunch: soppa [115]
Middag: kyckling m.m. [400]
Övrigt: VV lakrits, diet soda [45]

Totalt: 910 kcal


Träning: skogspromenad

En ny dag. Detta ska bli en bra dag.
Igår satt jag och klippte ut mängder med material för min thinspobok. Idag ska jag börja klistra in och skriva texter, så som citat och tips...
Kan ta kort och vida lite när jag gjort klart ett par sidor.

Idag börjar det igen! Supersize vs. superskinny.

Dagens superskinny vägen bara 35 kg. TRETTIOFEM YNKA KILON!

65.7 kg
65.7 hela jäkla kilon!

Där har ni i varje fall min startvikt. Aldrig mer!

Imorgon startar tävlingen, och min motivation är på topp! Jag har redan börjat lite smått, men imorgon börjar det -på riktigt. Mitt första träningspass på jag-vet-inte-hur-länge. Vet dock inte hur det kommer att kännas, men jag kommer kämpa på ändå! Nu ska det iaf bli träning varje dag, mer eller mindre.

Kommer nu i börjar att fokusera på att äta små portioner och endast när jag verkligen är hungrig. Inget småätandes, och dricka mycket vatten. Sedan kommer jag sätta mig ner och fixa en ordentlig diet.

När skolan börjar igen ska jag vara ett nytt jag. Jag ska vara the queen of health. Jag ska må bra och se bra ut!!

På måndag startar en gå-ner-i-vikt-tävling hos cookiedoough, som jag ska vara med i. Om ni vill vara med gå gärna in och titta här och anmäl er!

Var och shoppade igår. Blev överlycklig då jag fick på mig ett par jeans i storlek 28. Som dessutom var lite för stora. kunde nog tagit en stolek eller två mindre... Men ett par jeansshorts i storlek 31 förstörde den lyckan...


Dedär om att jag är nöjd med min kropp - glöm det! Jag är nöjd med den så länge jag slipper titta på den.. När jag ser kort inser jag att jag faktiskt är ganska stor...


Vill jag ha någonting tillräckligt mycket så ser jag till att få det oavsett vad. Jag vill väga under 60 kg. Jag SKA. Jag måste.

Jag väger nu 65 kilo. Jag gillar min kropp med nu är när jag vägde 10 kilo mindre.
Självklart skulle jag gärna gå ner en hel del, men jag gillar faktiskt så som jag ser ut nu.

GALET!

En gång i tiden vad min målvikt 46 kilo. Nu vägen jag nästan 20 kilo mer än det.

(det kan ju ha att göra med mina underbara E-F-kupor! hihi)

Vad är värst?

• Ångest över att man ätit massa onyttigt

eller

• Känslan att vara helt värdelös, ilska och depression

I fredags hade en tjejkompis tjejmiddag/fest. Jag blev inte bjuden. Trots att jag bjudit henne till ALLA mina events sedan vi lärde känna varandra.

Förra veckan drog massa av mina tjejkompisar till picknickfestivalen - utan att fråga om jag ville följa med.

Förra veckan gick jag på bio med några kompisar. Alla åkte in tillsammans och fikade innan - utan att bjuda med mig.

När min kompis hade födelsedagsfest hemma hos sig för ett tag sedan, så blev jag inte bjuden.

Av vårt tjejgäng så har 5 av dem varit mina absolut närmaste under perioder. Alla dessa tjejerna + en till bokade en resa tillsammans utan att ens fråga om jag ville hänge med.





INGEN av mina kompisar har annordnat så många fikor, middagar och andra event som jag. Vissa har inte ens bjudit hem tjejerna EN ENDA GÅNG! Jag har nog fixat träffar mer än alla andra tjejerna tillsammans. Och vi är nästan 15 personer.

Mamma åkte nyss iväg för att jobba. Hon kommer inte komma hem förrän på fredag.
Skönt, säger en del av mig.
Ångest, säger en annan del.

Innan mamma åkte iväg viskade hon till mig: förra gången jag var iväg och jobbade så pratade jag i telefon med pappa när han var ensam hemma och då lät han alkoholpåverkad. Håll koll på honom denna veckan,

Jaha. Tack för att du lägger över allt ansvar på mig. Hur självklart är det inte att en dotter ska ha ansvaret för att se till att hennes alkoholiserade pappa inte dricker. Jo. Fint. Denna veckan kommer nog bli bra. Dåligt samvete och känna skuld så fort jag lämnar pappa ensam.


Har vandrat fram och tillbaka till köket och tänkt ta någonting att äta. Någonting onyttigt. Men har inte ätit något på flera timmar. Känner starkt för att cykla till hemmakväll och köpa så mycket godis att jag inte kommer kunna äta allt - men att göra det ändå.
Fast då kommer jag bara må sämre imorgon. Men jag måste göra någonting. Jag håller på att bli galen här. Måste göra någonting. Dra ut på krogen och bli full? Försöka fixa lite greens och röka bort skallen?

Någon annan som har en alkoholiserad förälder som förstår vad jag säger?
Någon som kan komma och rädda mig, få mig att må bättre -om så bara för en stund?

Min pojkvän är med en kompis. Jag vill inte tvinga hit honom. Men jag behöver honom.



Så jävla skönt att få skriva av sig.

Jag saknar er.

Förlåt.

Dagens Bra: Maten. Dryga 1000 kcal.
Dagens Dåligt: Mitt humör och min dag. Sjukt rastlös och uttråkad.

Eftersom jag fortfarande är sjuk(jag vet, det är över ett halvår nu. sjukt!) så kan jag inte träna, och eftersom jag inte kan träna så passar kolhydratfattig kost perfekt!

Sedan har jag börjat att promenara massor nu också. Det får duga som motion för mig, eftersom ingenting hårdare går.

Försöker alltid se saker från den ljusa sidan!




Min vecka har varit bra, och jag har vart väldigt lycklig. Väldigt glad. Och det är en härlig känsla. Ska försöka hålla i den känslan också!!! :)

Nu ska jag gå och ta en middagslur med min lilla hund, sedan ska jag ta ut henne på skogspromenad, och senare ikväll ska jag promenare upp till en restaurang som ligger precis vid en sjö här i närheten, och ta ett glas vin/öl/whatever med ett par vänner. Me like!

Jag har alltid varit rädd att jag ska ge upp och acceptera min kropp så som den är.


Det har jag börjat göra nu. Panik!!!! Nej, jag får väl se på det positivt:
Bra att jag gillar mig själv och min kropp, men det behöver inte stoppa mig från att gå ner i vikt. Aight?